Göteborgsmoderaternas förbundsstämma 2015

Under lördagen den 30 maj höll Göteborgsmoderaterna sin förbundsstämma på Lindholmen Science Park på Hisingen i Göteborg. Stämman som höll på i hela elva timmar behandlade inte mindre än drygt 90 motioner. Trängselskatt, västlänken, Decemberöverenskommelsen, migration- och integration, skatter och försvar var några av de ämnen som behandlades.

Stämman kom att besluta att Göteborgsmoderaterna står bakom Decemberöverenskommelsen och att vi fortsatt står bakom det västsvenska paketet inklusive alla dess delar samt att trängselskatten fortsätter som idag. Dessa frågor blev de allra största under stämman och det var också dessa som diskuterades och debatterades mest.

I övrigt så bifölls min egen motion om medlemsvård där mina att-satser bestod i att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att se över arbetet med ny-medlemsrekryteringen, samt att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att se över och underlätta den aktiva medlemsövergången från ungdomsförbundet (MUF) till partiet.

Två andra motioner gällande försvaret, skriven tillsammans med Anders Hyllander, Johan Felt och Erik Pousar, fick bifall av både förbundsstyrelsen och stämman: Läs dessa två motioner nedan.

Under stämman så valdes även ny förbundsstyrelse med kommunalrådet Maria Rydén som ny ordförande! Varma gratulationer till Maria och stort tack till avgående förbundsordförande Cecilia Magnusson för de gångna åren!

 

Motion angående lokal insatsledning i Göteborg
Anders Hyllander, Mattias Tykesson, Johan Fält, Erik Pousar
Arbetsgruppen för Krishantering och försvar

Göteborgsregionens krishanteringssystem är mycket omfattande. Varje skola, daghem, företag, myndighet o.s.v. har en förberedd krisledningsorganisation. Sammantaget torde det handla om 1000-tals stora och små ”krishanteringsstaber” vilka måste fungera internt men också samordnas sinsemellan för att fungera som tänkt. Efter murens fall har landets krishanteringssystem genomgått stora förändringar. Tidigare utgjorde det existentiella kriget dimensioneringsgrund. Efter millennieskiftet är tyngdpunkten förlagd till fredstida krishantering och systemet är uppbyggt utifrån tre grundprinciper:

  • Ansvarsprincipen
  • Närhetsprincipen
  • Likhetsprincipen

Försvarsmaktens medverkan i krishanteringsystemet har genomgått mycket omfattande förändringar. Huvudorsaken till detta är att internationella insatser givits högre prioritet än försvaret av det egna landet. Som en konsekvens av detta, totalavecklades det existentiella försvarets ledningsorganisation genom Försvarsbeslut 2000. Som ersättning infördes en ny militärdistriktsorganisation omfattande fyra distrikt och ett 30-tal mindre insatsledningsstaber. De senare var tillika ansvariga för att vidmakthålla och utveckla hemvärnet. Till Göteborg lokaliserades Södra militärdistriktsstaben som inkluderade 13 st. militärdistriktsgrupper varav en var Göteborgsgruppen. Med hänvisning till den bedömt mycket ringa risken för konflikter i Europa innefattande hot eller användning av militära maktmedel avvecklades militärdistriktsorganisationen redan 2005. Huvuddelen av militärdistriktsgrupperna bibehölls men omvandlades till rena utbildningsgrupper utan ansvar för lokal insatsledning. Resultatet blev att Försvarsmakten i allt väsentligt klippte alla band till det nationella krishanteringssystemet. Den upplevda bristen i detta beslut resulterade på många håll i något som kan liknas vid ”civilmilitär olydnad” såtillvida att lokala krishanteringssystem fortsatte att hålla liv i väl uppborrade samverkanskanaler. Göteborgsregionen var är ett exempel på detta.

Efter Georgienkriget 2008 uppsattes fyra militärregionstaber. Dessa har till skillnad från de tidigare distriktsstaberna inget helhetsansvar utan är begränsade till markterritoriell verksamhet, d.v.s. arméverksamhet. Insatser till sjöss och i luften leds direkt från Stockholm. Som en följd av fokuseringen på arméverksamhet lokaliserades ersättaren till den tidigare göteborgsstaben till Skövde. Det sammantagna resultatet för göteborgsregionen är nedslående och bryter mot samtliga tre grundprinciper för hur vårt krishanteringssystem skall vara uppbyggt.

Omvärldslägesförändringarna sedan 2008 talar entydigt för att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att integrera Försvarsmakten i samhällets krishanteringssystem. Ett led i detta är att klarlägger de områden som är av störst vikt för landets funktionalitet eller vilka geografiskt är mest utsatta och att tillse att någon form av lokal insatsledning tillskapas i dessa områden. Notabelt är att Militärregion Väst omfattar både Örebro län, Hallands län, Värmlands län och Västra Götalands län. Att förvänta sig att en till Skövde lokaliserad stab skall kunna bli en fullvärdig del i Göteborgsregionens mycket omfattande lokala krishanteringssystem är orimligt. Anmärkningsvärt i sammanhanget är att den lokala garnisonsstaben har en delegation att leda lokala insatser i de lägre krisnivåerna. Lika anmärkningsvärt är att garnisonsstabens personal inte är krigsplacerad vilket innebär att de inte har några utpekade uppgifter vid höjd beredskap och krig. Antalet som inte är krigsplacerade inom Göteborgs garnison är inte bara fler än vad som finns i regionstaben. De har också en sammantaget högre utbildningsnivå. Sammantaget konstateras att förutsättningarna att tillskapa en lokal insatsledningsstab i Göteborgsregionen är mycket goda och kan göras utan några extrakostander.

Med anledning av ovanstående föreslår vi förbundsstämman 2015 besluta

att Göteborgsmoderaterna uttalar att samordning mellan olika funktioner i civilsamhället och Försvarsmakten är av största vikt, såväl i fredstid som i krigstid

att Göteborgsmoderaterna verkar för en lokal insatsledning i Göteborg

att motionen sänds vidare till Moderata Samlingspartiets riksdagsgrupp i försvarsutskottet

 

 

 

Motion angående skjutfälten i Göteborgs skärgård och på Göteborgs garnison
Anders Hyllander, Mattias Tykesson, Johan Fält, Erik Pousar
Arbetsgruppen för krishantering och försvar

Bakgrund skjutbanor och skjutfält i Göteborgsregionen

Antal skjutdagar

Skärgårdsskjutfältet 115 Försvarsmaktens ansökan
Skärgårdsskjutfältet 75 medeltal treårsperiod Länsstyrelsen ”kompromissförslag”
Skärgårdsskjutfältet 25 medelvärde treårsperiod Göteborgs stad (Max 50 enstaka år)

Antal skott som får avfyras

Skärgårdsskjutfältet 1 100 000 Försvarsmaktens ansökan
Skärgårdsskjutfältet Genomsnitt 800 000 Länsstyrelsen ”kompromissförslag”
Skärgårdsskjutfältet Genomsnitt 100 000 Göteborgs stad (Max 300 000 enstaka år)

Skärgårdsskjutfältet

Miljöprövningsdelegationens offentliggjorde sitt beslut 2010-12-21. Ärendet behandlades av kommunstyrelsen 2011-01-19 varvid beslut togs att överklaga och att inlämna ett allmänt hållet förslag innebärande 50-75 skjutdagar och upp till 300 000 skott. På initiativ av stadens rödgröna majoritet antogs 2011-06-15 ett kompletterande yttrande med kraftigt minskade volymer.

Hur mycket har Försvarsmakten nyttjat Skärgårdsskjutfältet tidigare?

Under miljöprövningsprocessen för Skärgårdsskjutfältet har 25 dagar och 100 000 skott upphöjts till en sanning. Siffrorna är baserade på de miljörapporter som Försvarsmakten redovisat för perioden 2006-2009. Det som inte framkommit är att rapporterna är begränsade till en period då försvarsmaktens verksamhet i Göteborgsregionen var på en historiskt låg nivå. De aktuella miljörapporterna innehåller vidare inga uppgifter om skjutning med lös ammunition. Detta är viktigt att notera eftersom miljöprövningsprocessen innefattar skjutning även med lös ammunition. Inräknat övningar med lös ammunition som inte sammanföll med skarpskjutning torde 40 dagar och 200 000 vara mer relevant utnyttjande för den aktuella perioden.

Alternativ lokalisering av skärgårdsskjutfältet 

I debatten har det framförts synpunkter på att Försvarsmakten inte redovisat någon alternativ lokalisering. Fakta i målet är att Försvarsmakten redovisat att det inte finns någon möjlig alternativ lokalisering. Detta argument har köpts av såväl Länsstyrelsen, Miljöprövningsdelegationen som Miljödomstolen. För den som sätter sig in i frågan, är det inte svårt att komma fram till samma slutsats. Inlämnad miljöansökan innehåller en beskrivning av behoven. Förenklat efterfrågas en skärgårdsmiljö i närheten av Göteborg med 3 km utsträckning och 3-5 skjutplatser vilka skall återfinnas minst 1500 från bebyggelse.

Variationer över tiden

Försvarsmakten är skyldig att ta hänsyn till behoven av övnings- och skjutfält även vid ett försämrat omvärldsläge. Skjutfälten skall också skapa förutsättningar för större nationella övningar. Dessa är sällsynta och genomförs normalt alternerat mellan ett 10-tal bedömt viktiga operationsområden. Sammantaget innebär detta att ansökan om att kunna skjuta inte skall förväxlas med det bedömt genomsnittliga behovet att använda denna möjlighet.

Göteborgs garnisons bedömda nyttjande av Skärgårdsskjutfältet på sikt

Den pågående omstruktureringen av Försvarsmakten genomförs utifrån det försvars-inriktningsbeslut som Riksdagen tog 2009. Enligt föreliggande planer skall den nya organisationen i allt väsentligt vara personellt intagen 2019. När omstruktureringen är genomförd lokalt i Göteborg bedöms garnison nyttja Skärgårdsskjutfältet enligt följande:

50-70 dagar uppdelat på:

•     3-9 högintensiva skjutdagar

•     10-15 medelintensiva skjutdagar

•     25-60 dagar med skjutbaneliknande verksamhet

Genomsnittligt 200 000 – 400 000 skott

Skjutfält och skjutbanor i Göteborgsregionen

Tillgången till skjutfält och övningsfält i närområdet är helt avgörande om Försvarsmaktens planerade närvaro i Göteborgsregionen skall vara möjlig.

Ur ett internationellt samhällsbyggnadsperspektiv befinner sig Göteborgsregionen i en omvandlingsprocess från stor småstadsregion till liten storstadsregion. Stockholmsregionen befann sig i motsvarande situation på 50-talet. Nu som då uppstår intressekonflikter som ett resultat av transformeringen. Ett exempel på detta är skjutbanor, övningsfält och skjutfält. I Stockholm blev detta föremål för ett helhetstänkande som resulterade kvarvarande och nya övnings- och skjutfält kompletterades med byggandet av två skjuthallar.

I Göteborg har ingen sådan helhetsöversyn gjorts. I stället pågår ett antal processer vilka delvis lever sina liv utan samordning. Tre framstår som extra viktiga:

  1. Skärgårdsskjutfältets framtid. Denna process innefattar såväl äganderätt som miljötillstånd. I skrivande stund ligger tre delärenden på regeringens bord för beslut
  2. Garnisonens arbete med att internt inom Försvarsmakten initiera byggandet av en skjuthall på Käringberget. Detta primärt som ett resultat av att de två skjutbanorna på Käringberget sedan 2013 har skjutförbud på grund av att bullret från dem överskrider nu gällande tillstånd.
  3. Ett antal lokala skytteföreningar samverkar med Göteborgs stad i syfte att hitta en lösning som gör att för staden attraktiv mark kan frigöras för byggnation.

Även om det borde gjorts tidigare finns det likväl betydande synergieffekter att vinna om Göteborgs stad eller GR-regionen utifrån nu gällande förutsättningar initierar en samlad översyn av regionens skjutmöjligheter.

Byggandet av en skjuthall på Käringbergets garnisonsområde som direkt eller senare kan tillgodose även andra myndigheters behov bedöms vara viktig. En skjuthall gör det också möjligt att dagtid bedriva mörkerskjutning. Detta innebär en minskad belastning på främst skärgårdsskjutfältet som är det närskjutfält som enligt föreliggande eller förväntade miljötillstånd primärt erbjuder denna möjlighet.

Vi har idag ett förändrat omvärldsläge, jämfört med när processen angående skärgårdskjutfältet påbörjades, vilket kan komma att innebära att Försvarsmakten får ett ökat behov av att öva och även skjuta skarpt i den miljö där man skall verka. Vi får inte glömma att Göteborg med Norra Europas största hamn samt Brofjorden med oljeraffinaderiet, är ett av de viktigaste objekten att kunna försvara. För att man skall lyckas med detta så krävs det att man kan öva i dessa områden och då även kunna skjuta skarpt. Att säga nej till Försvarsmaktens behov, är att undergräva dess förmåga att kunna lösa för landet viktiga uppgifter.

Med anledning av ovanstående föreslår vi förbundsstämman 2015 besluta

att Göteborgsmoderaterna uttalar att den militära övningsverksamheten i skärgården och på Göteborgs garnison är viktig för Försvarsmakten och för hemvärnsbataljonerna i Göteborg

att Göteborgsmoderaterna verkar för Länsstyrelsen förslag avseende skjutdagar och antal skott

att Göteborgsmoderaterna verkar för ett initiativ till samordning mellan skytteföreningar och Försvarsmakten för nyttjande av skjutfälten

att Göteborgsmoderaterna verkar för att det byggs en skjuthall på Göteborgs garnison

att motionen skickas vidare till Göteborgsmoderaternas kommunfullmäktigegrupp

att motionen sänds vidare till Moderata Samlingspartiets riksdagsgrupp i försvarsutskottet

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *